Hemsidan använder cookies. Se vår integritetspolicy för mer information. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, klicka "Jag håller med".
AvfärdaJag håller med
SJÄLaRNAS EKONOMI
NUTIDA HYSTERI OCH FÄNGSLANDE HÄLSA
TEXT ELIN ZETTERSTRAND | ILLUSTRATION EMMA ÅBERG
Under antiken betecknade det grekiska ordet »ekonomi« det särskilda förvaltandet av familjen och hemmet. Michel Foucault menar i ett av sina föredrag vid Collège de France 1978 att »ekonomi« senare utvidgas till: ledandet av den kristna gemenskapen och själarnas frälsning. [1] Han använder begreppet »själarnas ekonomi« i betydelsen själahushållning och själarnas uppförande. Idén om själarnas ekonomi ser jag som användbar för att förstå tankemönster och makttekniker som påverkar oss än idag inom medicin och psykologi, där oförklarade fysiska symptom ofta anses vara psykogena.
Det finns en röd tråd genom historien vad gäller själen och hälsan. Förklaringsmodellen att sjuka skapar fysiska symptom med tankens kraft känns mer förankrad i idéhistoria, samhällssyn och människosyn än i egentlig medicinsk vetenskap. Författaren och kritikern Susan Sontag menar att ju mindre vi vet om en sjukdom desto mer tillgänglig är den för att åläggas mening och metaforer.
TB [tuberculosis] and cancer have been used to express not only (like syphilis) crude fantasies about contamination but also fairly complex feelings about strength and weakness, and about energy. For more than a century and a half, tuberculosis provided a metaphoric equivalent for delicacy, sensitivity, sadness, powerlessness, while whatever seemed ruthless, implacable, predatory, could be analogized to cancer. [...] TB was an ambivalent metaphor, both a scourge and an emblem of refinement. Cancer was never viewed other than as a scourge; it was, metaphorically, the barbarian within. [2]
Sontag anser att dessa metaforer är skadliga eftersom de alltid är moraliserande, ochför att bli av med metaforerna behöver vi synliggöra, kritisera och analysera dem. [3] Det är precis vad Foucault gör i sina texter: ett utförligt belysande av maktteknikernas funktioner och metaforer i vår betydelseskapande vardag. Foucault spårar själasörjandet tillbaka till antiken och han beskriver hur filosofen Sokrates uppmanar människor till själens förbättring för Atens nytta. [4] Att vårda sin själ är det viktigaste i Sokrates självomsorgstema. Foucault visar hur självomsorgen togs upp i filosofin och utvecklades till en odling av självet genom levnadssätt och praktiker. [5] Handhavandet, ledandet och omsorgen om själen kan sammanställas under begreppet »själarnas ekonomi«.
Istället för en vandrande livmoder, trippar våra sinnesintryck och känslor runt på de inre organen i en destruktiv dans.
Till skillnad från den antika självomsorgen var det i den kristna moraltraditionen inte lika viktigt att ta hand om sig som att känna sig själv. [6] I den tidiga kristendomen var varje människas plikt att lära känna sig själv och nå frälsning genom bekännelse. Genom skrivandet som praktik intensifieras utforskandet av själens rörelser och Foucault ser det som en av våra äldsta traditioner i västerlandet, redan väletablerad när Augustinus skrev sina bekännelser. [7]
[D]e viktigaste inslagen i båda [de katolska och protestantiska traditionerna] är en uppsättning sanningsförpliktelser med avseende på tro, texter och dogmer, och en särskild förpliktelse som gäller sanningen, hjärtat och själen. Tillgång till sanningen är otänkbar utan en ren själ. Vägen till en ren själ går via självkännedom […]. [8]
Självkännedomen som tidigare varit en introspektiv sysselsättning för filosofer får en annan form inom den kristna bikten, där biktfadern är ansvarig för att leda och ombesörja den biktande själens bekännelser. I Sexualitetens historia skriver Foucault om hur sexualitet och begär skulle talas om, en klostertradition som under 1600-talet utvidgades till att gälla alla. [9] Talet skulle få ut sanningen om ens innersta. En positiv – det vill säga produktiv – maktfunktion som skapar inramningar och platser för talet.Ända sedan medeltiden har västerlandet varit ett bekännelsernas samhälle där erkännanden torterats eller lockats fram. Oavsett metod är vi kulturellt betingade att se det som att sanningen önskar komma ut.Kommer inte sanningen fram av sig själv ska den letas upp i »själens gömslen«. [10]
I Övervakning och straff beskriver Foucault den moderna själens uppkomst parallellt med domarmaktens historia och han menar att boken fungerar som bakgrund till studier av normaliseringens makt samt det moderna samhällets kunskapsproduktion. [11] Ett av de centrala påståendena i boken, att »själen är kroppens fängelse«, syftar på att maktteknikerna mellan 1600- och 1800-talet börjar vändas mot själen istället för kroppen. [12] Makten fungerar i högre grad genom självkontrollerande tekniker, det vill säga sätt som individen anpassar sitt beteende på. Dessa tankar utvecklade Foucault senare i Sexualitetens historia under beteckningen »självteknologier« som han menar la grunden till den moderna människans subjekt. [13] Foucault har påpekat att makt inte varit det viktigaste temat i hans forskning, utan det har varit att utreda på vilka sätt människor blir till subjekt i vår kultur. [14] Vad är då subjektet? Jag vill påstå att det är produkten av våra själars beteenden, uppföranden inom vår kulturs möjlighetsramar.
Foucault talar också om läkarkonstens samband med fängelsets historia och rättspraxis. När individer dokumenterades blev det möjligt att skapa en uppfattning om individens särdrag och dess statistiska fördelning i populationen. Detta möjliggjorde en utveckling av idén om förbrytaranlag, att brottslighet utgör en del av personligheten. [15] Sontag tar upp detta som en vidgning av sjukdomsbegreppet.
Illness expands by means of two hypotheses. The first is that every form of social deviation can be considered an illness. Thus, if criminal behavior can be considered an illness, then criminals are not to be condemned or punished but to be understood (as a doctor understands), treated, cured. The second is that every illness can be considered psychologically. Illness interpreted as, basically, a psychological event, and people are encouraged to believe that they get sick because they (unconsciously) want to, and that they can cure themselves by the mobilization of will; that they can choose not to die of the disease. [16]
Både synen på sjukdom som social avvikelse och effekt av en undermedveten vilja att vara sjuk kan kopplas till synen på hysteri. En påtaglig maktstrategi under 1700-talet var hysteriseringen av kvinnokroppen. Den nervösa kvinnan var motsatsen till Modern som bar ansvar för samhällets fortplantning, familjen och barnens liv och uppfostran. [17] Foucault skriver att hysteri och hypokondri började som två separata sjukdomar men långsamt blev till två former av samma sak. Mellan 1600- och 1800-talet smälter de ihop under begreppet »nervsjukdom«. [18] Från att ha varit en sjukdom på grund av vandrande livmoder kommer hysterin under 1700-talet att äntra vanvettets värld. [19]
Å ena sidan är de nervsjuka de mest irritabla, det vill säga de mest känsliga. Deras fibrer är tunna och fina, deras organism är ömtålig, de har en själ som lätt tar emot intryck, oroliga hjärtan, alltför livlig medkänsla för allt som händer i omvärlden. [20]
Kvinnorna drabbas oftare än männen på grund av sina påstått klena nerver och sysslolöshet. [21] Som jag tolkar det framställs hysteri under den här tiden som en oregerlig själ vilken löper amok i vår kropp och skadar den. Istället för en vandrande livmoder, trippar våra sinnesintryck och känslor runt på de inre organen i en destruktiv dans. Vansinnets förklaringsmodeller riktar under 1700-talet mer in sig på den bräckliga urbana människan. [22]
Själasörjning och bikt upptogs av psykoanalysen som avhjälper förbudens sjukdomsalstrande effekt genom att låta patienten tala om sina innersta begär. [23] Den viktorianska eran var inte präglad av tystnad om sexualitet, snarare talades det mer om sexualitet och begär än någonsin, men under vissa strikta regler och former. [24] Via den franska neurologen Jean-Martin Charcot och läkarvetenskapen på 1800-talet togs hysterin, sexualiteten och talproduktionen upp av Freud och psykoanalysen.
Den bild som framträder i Foucaults beskrivningar är hur psykologin absorberade många av de funktioner som tidigare låg i kyrkans och medicinens institutioner och på roller som biktfadern och läkaren. Etymologiskt är ordet »psyke« ett grekiskt ord för »själ« och psykologi är således läran om själen. [25] Psykologin har utvecklats och kommit långt, men arvet från Freud lever fortfarande kvar. Än idag finns idéer om den betydelsefulla, talande och sjukdomsalstrande själen. Det Freud kallade konversionshysteri kom senare att döpas om till konversionssyndrom och 2013 gavs det ännu ett nytt namn: Functional Neurological Symptom Disorder (ofta förkortat FND). [26] Förklaringsmodellerna handlar idag inte främst om undertryckta minnen eller sexuella trauman utan de fysiska symptomen anses bero på beteenden, felaktig tro på att vara sjuk, sjukdomsvinst och betingning. [27] FND sägs vara ett mjukvaruproblem i hjärnan och inte ett hårdvaruproblem eftersom tester inte hittar organiska fel i nervsystemet. [28] Men att likna hjärnan vid en dator med mjuk- och hårdvara är en falsk analogi. Jämförelsen antar en dualism som innebär att medvetandet går att separera från den fysiska hjärnan. Mjukvara blir en ny omskrivning för själen.
Jag tolkar diagnosen FND som ett God of the gaps – en förklaring av allt det oförklarade – eftersom belägg för dessa teorier till stor del är avsaknaden av bevis på fysiska avvikelser. FND, likt dess historiska version hysterin, används alltså för att kategorisera patienter som annars inte passar in. Diagnosen är fortfarande vanligare bland kvinnor. Redan Thomas Willis (1621–1675) menade att hysterin »ofta varit kryphål och undanflykt bakom vilket så mycket okunnighet dolts«. [29] Att kvinnosjukdomar är mindre utforskade och att kvinnors symptom ofta tolkas som psykogena är ett stort problem inom medicinen.[30]
I vår tid finns vissa som anser att diagnosen FND passar på många fall av långtidscovid liksom på andra sjukdomar med oklar orsak. Detta har fått kritik eftersom det riskerar att ignorera avvikande fysiologiska fynd och att leda forskningen på villospår.
Despite assertions of robust evidence from those most invested in promoting it, the FND construct is based largely on speculation and assumption. Successful treatments for long Covid are much more likely to emerge from investigations into the kinds of immunological, neurological, hormonal, and vascular differences that have already been documented than from the inappropriate imposition of an often ill-fitting diagnosis onto the broad swath of people with these prolonged symptoms. [31]
Hysterin har alltså inte försvunnit, den har bytt namn. Dess förtryckande egenskaper lever också vidare genom misstron för patientens fysiska symptom. Men Foucault menar att förtryck är ett otillräckligt sätt att beskriva maktrelationer. Makt är inte bara förtryckande utan producerar kunskap och diskurs. Anledningen till att makt fungerar är också för att den delvis är tilltalande. [32] Reglerna för uppförande och normalisering ser till viss del annorlunda ut idag. Några tydliga teman i vår tid är att tänka positivt, vara sysselsatt, att mental och fysisk hälsa samverkar, att äta rätt och motionera regelbundet och att ha mål och ambitioner. Vårt beteende styrs av dagens hälsokultur. Hälsan är den postmoderna kroppens fängelse. Är du sjuk finns det antydningar om att du gjort något fel, att ditt beteende har orsakat din sjukdom. Låt mig formulera problemet som ett skapande av en sjukdomsroll patienten får iträda och runt vilken psykologin och medicinen har maktfunktioner. Ett subjektskapande där patienten blir den som den kan bli – en person som skapar sina egna symptom med sitt beteende.
Hälsan är den postmoderna kroppens fängelse.
Noter
[1] Michel Foucault, Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977–1978, övers. Kim West (Hägersten: Tankekraft förlag, 2010), 182. Οικονομία ψυχών/Oikonomía psychón = själarnas ekonomi.
[2] Susan Sontag, Illness as metaphor & Aids and its metaphors (London: Penguin, 2001 [1978 & 1989]), 62–63.
[3] Sontag, Illness as metaphor, 56–59, 179.
[4] Michel Foucault, »Självteknologier«, i Diskursernas kamp: Texter i urval (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2008), 265.
[5] Foucault, Sexualitetens historia Band 3, 2016, 43–44. Foucault, »Självteknologier«, 2008, 274–278.
[6] Foucault, »Självteknologier«, 264–267.
[7] Foucault, »Självteknologier«, 272–274.
[8] Foucault, »Självteknologier«, 283.
[9] Michel Foucault, Sexualitetens historia Band 1: Viljan att veta, övers. Britta Gröndahl, red. Per Magnus Johansson (Göteborg: Daidalos, 2015), 46, 78.
[10] Foucault, Sexualitetens historia Band 1, 76.
[11] Michel Foucault, Övervakning och straff: Fängelsets födelse, övers. C G Bjurström (Lund: Arkiv förlag, 2017), 51, 59, 421.
[12] Foucault, Övervakning och straff, 7–10, 44, 60, 136, 247–285.
[13] Michel Foucault, Sexualitetens historia Band 3: Omsorgen om sig, övers. Britta Gröndahl, red. Per Magnus Johansson (Göteborg: Daidalos, 2016), 39–68. Foucault, »Självteknologier«.
[14] Michel Foucault, »Afterword: The subject and power«, i Dreyfus, Hubert L. & Rabinow, Paul (red.), Michel Foucault: Beyond structuralism and hermeneutics (Chicago: The University of Chicago Press, 1982), 208–209.
[15] Foucault, Övervakning och straff, 313.
[16] Sontag, Illness as metaphor, 2001, s. 57–58.
[17] Foucault, Sexualitetens historia Band 1, 112–113, 126, 147.
[18] Michel Foucault, Vansinnets historia under den klassiska epoken, övers. Carl G Liungman (Lund: Arkiv förlag, 1986), 151–154.
[19] Foucault, Vansinnets historia, 162.
[20] Foucault, Vansinnets historia, 171.
[21] Foucault, Vansinnets historia, 171–172.
[22] Foucault, Vansinnets historia, 235–238.
[23] Foucault, Sexualitetens historia Band 1, 118–120, 133.
[24] Foucault, Sexualitetens historia Band 1, 43–58.
[26] American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5 uppl., Washington, DC: American Psychiatric Association; 2013. Espay, Alberto J., et al, »Current concepts in diagnosis and treatment of functional neurological disorders«, JAMA Neurology, 75(9) 1 sep 2018, 1132–1141. På svenska är Functional Neurological Symptom Disorder översatt till funktionell neurologisk symtomstörning. American Psychiatric Association, Mini–D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5 (Pilgrim Press: 2014), 140.
[27] Fobian, Aaron D. & Lindsey Elliott, »A review of functional neurological symptom disorder etiology and the integrated etiological summary model«, Journal of Psychiatry & Neuroscience, 44(1), 2019, 8–18.
[28] Bennett, Karina, Clare Diamond, Ingrid Hoeritzauer, Paula Gardiner, Laura McWhirter, Alan Carson and Jon Stone, »A practical review of functional neurological disorder (FND) for the general physician«, Clinical Medicine Journal, 21(1) 2021, 28–36.
[29] Foucault, Vansinnets historia, 153.
[30] För längre diskussion om detta, se: Dusenbery, Maya, Doing harm: The truth about how bad medicine and lazy science leave women dismissed, misdiagnosed, and sick (New York: HarperOne, 2018).
[31] Tuller, David, Mady Hornig & David Putrino, »Functional neurological disorder is not an appropriate diagnosis for people with long Covid«, STAT News, 15 juli 2024.
[32] Michel Foucault, »Truth and power« i Power/Knowledge: Selected interviews and other writings 1972–1977, övers. Colin Gordon, Leo Marshall, John Mepham, Kate Soper, red. Colin Gordon (New York: Pantheon Books, 1980), 119.